Söte söte

ibland önskar jag att jag inte vore så naiv...
Jag går där barfota i solen, viftar lite lagom på tårna, tar upp en vitsippa, skrattar lite, fantiserar lite...

Fy fan, ibland vill jag bara slå mig själv. Nej... jag tänker inte slå mig själv på allvar som Isabelle.

Jag och Bells tog moppen till lerum idag, jag har äntligen tagit steget, yes. Vi blev en timme försenade dock, bells har ju en sådan vana, jag kunde inte gör a annat än att vara tålmodig, nicka och le. Som alltid alltså...

Vi parkerade hos Hanna efter en kvarts brummande i hela bostadsområdet. Vi (jag) tog av mig min utstyrsel i form av mysbyxor och skinnjacka. Självklart hade jag på mig andra kläder under brallorna. Så vi begav oss till centrum, mötte några ilska gamlingar, men vi klarade oss helskinnade. Jag köpte ett välbehövligt kontantkort. Eller, behövligt vet jag inte... Men jag tänkte göra det behövligt, hahhahahahahahhahaa, watch out nu mina vänner.

På fredag smäller det, lite iaf. Då blir det gulligul för hela slanten vill jag lova. Hanna-pannas idé <3 Mowhaha, resten är censur

orkar
inte
skriva
mer


jag bara sitter här, ska snart sälja mig för en krona, Robert var högst bjudande. Men först ska jag dränka mina sorger i jamie cullums famn, bildligt talat alltså... O nu komme rjag ihåg, måste måste måste kpöa lindhs nya