hörlurarnas domedag

Något som är beyond irriterande dagar som dessa är när mobilbatteriernas lilla ikon lyser röd på displayen. Ett illavarslande tecken som får mig att hysa obehagliga känslor, tankar och... ja, vad det nu kan vara. Varför, varför, varför? Varför just nu?

Med nu menar jag stunder, minuter, halvtimmar. Exempelvis bussfärder då man vill se lite hård och självständig ut. Speciellt om man sitter ensam. Så. När man sitter där och vill ta vara på varje dyrbar sekund med en icke-död mobil som kan spela upp härliga beats vill man inte ägna flera minuter åt att trassla upp hörlurarna!!!?

Something has to be done! Någon lösning på detta oundvikliga problem måste finnas. Jag har försökt allt. Rullat ihop hörlurarna. Vikt dom på åtskilliga sätt. Förvarat dom i påsar (läs vante). Men ingenting fungerar. Någon Einstein där ute måste snart klämma fram med en superidé. Världen kan inte hålla ute länge till. Domedagen är nära.

Fred.

Big pack chilinötter och lågstadie-läsförståelse

Jag har en trés charmig kusin. En sån kusin som vill visa sin pappa hur man dricker snaps som en man, en sån kusin som är sådär härligt lillgammal och charmig i alla lägen. Denna charmknutte till kille, för det är en kille, har en hotmail och därmed en msn som han använder rätt så flitig. Självklart är jag en av de lyckliga i hans kontaktlista och självklart skriver vi med varandra så kärleksfullt som bara kusiner kan.

Charmknutten aka Johan skrev hej och så rullade de vanliga msn-fraserna på. När vi kom till den oundvikliga frågan "Vad gör du?" svarade han " läsförståelse, har det i läxa men det går inte så värst bra". Jag som är väldigt hjälpsam tänkte försöka mig på denna förståelse, hur svårt kan det vara? Jag fick tjata lite på honom för han ville inte skicka frågan som han hade problem med först, han sa att jag inte kunde hjälpa honom om jag inte hade läst texten. Men tillslut lät han sig övertalas. Frågan löd: Varför blir det så få kakor när alfons bakar?

It's a hard life.
Fred.