glaciär + osthyvel = sant?

Något jag stör mig på är när människor tar upp två säten för sig själva. Nu snackar jag om bussplatser när en människa sätter sig längst ut på sätet för att... jag varför då? För att slippa sitta bredvid någon annan? Folks, det är en buss.

På bussen idag var det en hel grupp med barn som ockuperade varje säte på samma sätt som jag just beskrev. Dem satt där med sina nalle puh och pokémon ryggsäckar och skor med kardborreband och såg livrädda ut. Jag antar att det kill vs tjejbacillerna som gör sig hörda.
Situationen gjorde att jag fick stå upp. Jag klarade såklart av det, stjärna i kanten till mig för att jag log snällt och försökte få en liten tjej att hoppa in ett steg. Hon nappade inte. Men jag klarade mig som sagt.

Vad skiljer sig mellan en glaciär och ett vanligt snöfält?
Svar: En glaciär är ungefär som en osthyvel.

Flickan som svarat på denna fråga hade självklart skrivit lite mer än så men det var inte lika roligt. Hon gjorde min dag! Om en morgon börjar med ett skratt kan man nästan förutspå att resten av dagen kommer bli bra. Jag intalar mig det iallafall.

En fas

Det var en fas. Jag antar att jag kommit över den nu. Dagen började med ett två timmars matteprov.

he-
-rre-
-gu-
-d
Jag lärde mig att kameler faktiskt kan väga över 150 kg. Vilket är ganska imponerande, enligt mig iallafall.
(kameler väger ca 600 kg, eller något i den stilen)

... Det gick alltså dåligt på provet.

Så har man avverkat ännu en helg. Idag blir det eftersnack och motion i form av kibox.
När man har rörigt som orginisationsprincip blir det lätt att saker försvinner. Jag som i vanliga fall har ett ganska städat rum har förlagt det mesta av mina saker. Varför vet jag inte. En rubbning av något slag. Så måste det vara. Helt klart.

Dagens spelningslista.
Arctic monkeys - Scummy
Franz Ferdinand - Bang bang
The cat empire - rhytm
Florence Valentin - Upp på sociala
Peggy Lejonhjärta - Hanna med H
Lasse Lindh - Du får mig hur lätt som helst

Plötsligt sa hon med sitt fjortisplut; vännen, det är slut

Jag begav mig, klädd upp till öronen (bokstavligt talat), till min vän Sofia. Det var och är fortfarande storm ute. Men det hindrade inte mig från att bada. No kidding. Jag badade visserligen inte ute i det fria, kalla, mörka vattnet. Utan i en uppvärmd bubbelpool. Men... Ute som ute, eller?

När tiden inte räcker till...

Imorgon har jag spanska-prov. Spanska prov för mig är lika med IG. Man tycker ju att jag borde sitta med näsan i el libro de espanol och gå igenom verb som hablaba, hablabas, hablabais och hablaban. Inte nog med att man vrickar tungan när man uttalar dom så är dom riktigt jobbiga att hålla isär. Så vad gör jag då för att förstöra för mig själv ångående min utbildning? Jag kommer på totalt onödiga saker att göra.

vad jag har gjort idag:
1. Besöka vårdcentralen. - Nödvändigt men var det verkligen nödvändigt att kolla alla (jag menar alla)tavlor och glasskåp samt tandkrämsutbud på vägen ut?
2. Komma hem, äta mat. 30 min.
3. Vara på mitt rum och göra ingenting. 30 min.
4. Vara på mitt rum och ordna med kontaktbilder i telefonboken. 15 min.
5. Vara på mitt rum och sortera CD-skivor. 10 min.
6. Vara på mitt rum, öppna spanska boken. 5 min.
7. Vara på mitt rum, hitta rätt sida i spanskaboken. 5 min.
8. Vara på mitt rum, börja plugga. Hände inte.
9. falla för bredbandets fantastiska dragningskraft. 40 min.
10. skriva blogginlägg. håller fortfarande på.

Lycka till.

senaste

Min klass har blivit med bilddagbok. Besök den här.
Jag bidrog med visningsbilden.

Lovely!

I ( love ) Robot

En ganska meningslös dag som fyllts ut av filmer... Fyra filmer rättare sagt. Från att jag vaknade ända tills nu har jag inte gjort annat än att se på filmer. De filmer jag så vackert beskådat är I Robot, Sin City, Troja och Robotar. Tres underhållande. Jag har förälskat mig i animerade filmer! okej... en överdrift men jag gillar dom starkt! Dom har så mycket humor i sig att det är helt sjukt. Jag såg Madagaskar för ett tag sedan, hade inga som helst förväntningar på den men oh vad jag misstog mig. Den var beyond bra! "Robotdansen" var en av de mest roligaste scenerna. Känner att det blev lite mycket robotar i detta inlägget?

Iaf. Just nu känner jag att jag babblar på, fast skrivandes... Vill få ur mig massa saker på msn men ingen bra är inne!!!!!!!!!!!!!

Actic Monkeys har ännu en gång fått mig hjärta att bulta. Kolla in deras video här.

Fred.

På is

Vi befann oss på tintin, bland vaniljljus och bakelser och lungförgiftare. Och vi gillade det. Ganska bra beskrivet? ...uhum.
Tack brudar för en underbar kväll.

T to the I the tanic

Efter en hel dags ätande och ätande endast med Isabelle och Isabel mår jag ganska hyfsat. Dagen är historisk jag är inte längre en titanic-oskuld. Min debut innehöll dock inga tårar men nästa gång, då ska jag gråta som om jag hade alla världens rödlökar springandes efter mig. Ursäkta liknelsen...

Fred.

Tänka sig

...Just nu avundas jag Elisabeth som är ledig och befinner sig på betydligt varmare och sydligare breddgrader än vad jag gör. Längtar efter sommaren något så fruktansvärt. Blomkålsformade små vita moln över ett behagligt medelhav. Mörka skönheter med bruna överkroppar och blottade nyckelben. Kalla Sverige känns inte alls kul för tillfället. Det man har att se fram emot nu är lovet som börjar... imorgon!

Till allas glädje, speciellt min, kan jag nu meddela att efter den 21 mars bor jag inte där jag bor just nu utan flyttar till en mycket behaglig lägenhet i Lerum! Det känns mycket bra faktiskt. Har redan planerat mitt framtida rum. Lovely!

All for today.
Fred.

"...Hon hade fyllt sexton och han skulle. Hon var fantastisk, men inte hans. Minns hon?
Alla kvällarna på golvet framför hennes stereo. Ed Harcourts röst. Hannes som bad Jessica att lyssna extra noggrant när rösten kom fram till första raden i andra versen i ”She fell into my arms”. Jessicas rum var inte ostädat men rörigt. Böckerna han hade lånat ut till henne, med små citat av Håkan Hellström på fortsättsbladen, låg orörda i en stapel på golvet under sängen. De drack te och låtsades vara vuxna. Eller så satt de bara tysta och det var också ganska okej; allt som hördes var bilarna ute på gatan och det sugande ljudet av hennes läppar mot den varma porslinsmuggen. Hannes och Jessica var bara vänner, bara vänner. Än så länge. Det sista var hennes tillägg, om någon frågade. "

Nu är det fjärde gången jag läser detta välskrivna mästerverk. Ronnie Sandahl!